+

i höstens essens
har jag vandrat med löv under mina skor
med mycket fina vänner
och bakat en pumpapaj med linnea
+ + +
jag har kramats och pussats
hållit hand och skrattat
men jag har också gråtit
och varit fruktansvärt rädd
rädd för att mina vänner försvinner
att jag står ensam kvar
ensam klädd i svart med blommor i händerna
vackra blommor som symboliserar allt som inte längre finns
+ + +
den här vridande känslan i magen
som betyder att en mår så fruktansvärt dåligt
är så rädd och ledsen för andra
men samtidigt
som kan betyda att en är så fruktansvärt lycklig
hålla händer med människor en älskar
få ha sina armar runt dem medan de har sina runt en själv
få borra ner sitt ansikte i nacken på de korta
och luta huvudet på bröstkorgen på de långa
och bara leva och finnas
för det finns så mycket värt att existera för
Kommentarer

skriv något här:

ditt namn:

din mailadress: (publiceras ej)

din adress:

din kommentar:

after all this time? always.